87

Tänk att man kan tycka att de e så jobbigt att fylla år, ja våndas verkligen inför sånna dar o ha i så många år vädjat till mamma om att vi ska skita i o fira de. Hon ha aldri riktigt köpt den idén o tyck att ja åtminstone ska ha kalas för några få utvalda gäster, mina mor- o farföräldrar. Eftersom ja va upptagen i fredas så hade vi de kalaset ida, lr kalas o kalas de likna väl mer en liten matfestival. Mamma älska o laga mat när de faktiskt finns folk i huse o personer som dessutom uppskatta hennes hopkok. Hur som helst, ja måst väl ändå säga att min födelseda passerade rätt smärtfritt de här åre, alla som borde gratta mig ha hört av se, ja va i tid till mitt eget kalas o ja tog me igenom presentöppnandet utan större svårigheter, annars brukar de va de stora problemet, presenterna. Av nån jävla oförklarlig anledning tyck ja, som i vanliga fall e allt annat än blyg, att de e genant o pinsamt o firas o extra plågsamt e de o öppna presenter. När ja bli vuxen på riktigt ska ja sluta fira min egen åldring!

Förresten, ja gjorde tårtan! Där missade ni verkligen nått hörrni!